...i Botaniska Trädgården har jag redan glömt bort vad det var för något. Det var en blomma från Öland ("ta Öland på alvar") och den var rätt fin i alla fall.
Jag är mer eller mindre komplett okunnig i botanik. Jag känner dock inte något behov av att förstå något av denna vetenskap. För min del skulle växtriket kunna delas in i träd (kanske med palmer som någon slags undergrupp), buskar och blast; blast skulle jag sedan dela upp i grönsaker, ogräs och blommor. Men är inte även blommor och ogräs grönsaker, tekniskt sett? Hm.
Vad gäller blommor anser jag mig med hyfsad säkerhet kunna identifiera vitsippor, och i förekommande fall blåsippor (ungefär samma sak, fast blå. Eller?), maskrosor och tussilago. Samt liljekonvalje och solrosor (det är de där sakerna som är gula och blir helt galet stora). De övriga - deras namn känner jag icke och lär jag väl aldrig lära mig. Men de är rätt trevliga ändå. Ibland är det liksom ganska skönt att kunna uppskatta något utan att för den skull känna ett behov av att lära sig en massa om det uppskattade, ett behov av att förstå.
fredag 29 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag tenderar att dela in blommor i Gula Blommor, Röda Blommor och Gröna Blommor. Övriga färger är parior och kan med fördel ignoreras. Syréner växer på träd (eller buskar) och är Fina - vilket gör dem lämpliga att Ge Till Hustrun.
Unge man! Hur ofattbart puerilt och djupt tragiskt , att ni fortsätter, väl inne på 2000-talet, med denna dö-uppdelning mellan 'the two cultures'!
Okunskap är en sak, livet räcker inte till, men detta raljerande FÖRAKT för andras kunskapsområden? Skämt på ytan men disputerad stolt exklusivitet i botten! Huuh!
För min del skulle litteraturen kunna delas in i Gula böcker, Röda böcker, Gröna böcker... Och visst gjorde han bra dojor, den där Eco..
Raljerande förakt? Jag är förstummad. Jag eftersträvade snarare en underfundigt kåserande ton; uppenbarligen lyckades jag inte. Men man kan ju å andra sidan inte heller glädja alla.
Jag föraktar inte på något sätt botaniken, naturvetenskaperna, eller någon annan vetenskap överhuvudtaget. Mitt ointresse för växternas värld bottnar faktiskt snarare i en respekt för botanikens komplexitet, som jag inte har någon fallenhet att ta till mig. Om udden var riktad mot någon eller något var det mot mig själv som boklärd humanist.
Och på tal om böcker får man för min del gärna dela upp dem i röda, gula och så vidare. Var och en får bli salig på sin fason.
Skicka en kommentar