Det må vara hur det vill med hur kulturmötet mellan Rom och Grekland egentligen ska förstås. Det fanns otvivelaktigt vissa romare som ansåg att all vettig kultur var grekisk. Men tillhörde inte de en liten ekonomisk så väl som bildningsmässig överklass? Men eftersom det råkade vara just dessa romerska aristokrater som skrev sin tids historia så tenderar vi antikhistoriker att läsa deras värderingar som objektiva historiska redogörelser (ja, det där med källkritik har väl aldrig, egentligen, riktigt varit vår grej). Det är också en annan sak att den "grekiska kulturen" fanns i den romerska kulturen redan innan Rom erövrade Grekland; det faktum att romarna först då tog över vissa monumentala uttryck kan nog snarare ha rent ekonomiska orsaker, som att det var först då det blev möjligt för enskilda aktörer att lägga lika stora summor som grekiska härskare kunde på till exempel tempelbyggen.
P.S. Är utställningen sevärd i övrigt då? Tja. Det finns en del fina saker. Och hela övre utställningsvåningen i Palazzo Caffarelli är, av outgrundlig anledning, inredd i konferensblå plysch. Det i sig är nästan värt ett besök. D.S.
Det här kan antikare diskutera hur länge som helst. Men kunde vi inte i alla fall ta och göra oss av med de där tröttsamma och värderande klyschorna om "vem som erövrade vem"? Det känns ganska mossigt. Visst: romarna erövrade de hellenistiska kungadömena. Dessförinnan hade de grekiska staterna turats om att erövra varandra. I sinom tid blev romarriket också "erövrat". Det var knappast bara alla dessa erövringar som gjorde antikens kulturer till vad de var.
P.S. Är utställningen sevärd i övrigt då? Tja. Det finns en del fina saker. Och hela övre utställningsvåningen i Palazzo Caffarelli är, av outgrundlig anledning, inredd i konferensblå plysch. Det i sig är nästan värt ett besök. D.S.
2 kommentarer:
Ja hela idén med att någon vinner verkar indikera att det finns något unikt och enhetligt som kan segra. Det är jättebra att visa att även en militär erövrare kan ta intryck av den besegrades kultur, men alla kulturer har rötter i många andra kulturer, tillbaka till mänsklighetens begynnelse. Hellenistisk kultur var fantastisk, men knappast utvecklad enbart lokalt.
Tack för kommentaren, Åsa! Problemet med diskussioner om vem som "vann" och vem som "förlorade" är ju att det lätt går över i mer eller mindre nationalchauvinistiska resonemang, om vem som var "bäst" (och därigenom, underförstått, vem som nu förvaltar arvet från de som var "bäst" idag). Och det som gjorde den hellenistiska kulturen så dynamisk var just att den INTE hade någon "etnisk" hemvist - snarare var det en gemensam kulturkod som diverse folk runt medelhavet kunde ta till sig för att kommunicera med varandra samtidigt som de fortsatte att vara "sig själva" - greker, romare, karier, pamfylier, kappadokier och vad de nu kunde heta.
Skicka en kommentar